… varför det blev en fjällstuga och vad gjorde vi innan dess

Hos Margit och Frans har det sedan de träffades funnits ett intresse för natur och sport. Mycket av intresset bottnades dessutom av att på 30-talet så var det under svåra tider det ”billigaste” sättet att umgås med kompisar. Föreningslivet blomstrade också. Söndagspromenader – Ältasjön – och utflykter på cykel –  bl.a. till Tyresö slott och andra delar runt Stockholm kom också att kombineras med fjällfärder i Jämtland och Lappland.  Det finns en bild tagen på 30-talet av Margit på en plats som jag kom att besöka 1963 och ta nästan samma foto. Utan att veta om att Margit och Frans hade varit just där. Fantastiskt.

Margit och Frans Kirkau Stora sjöfallet
Margit och Frans Kirkau Stora sjöfallet
Stora sjöfallet
Stora sjöfallet
Margit och Frans bryggan vid Stora sjöfallet
Margit och Frans på bryggan vid Stora sjöfallet
Margit och Frans Möte i Norge
Margit och Frans Möte med norsk bil
Dovrefjäll i Norge
Dovrefjäll i Norge

 

Dovrefjäll i Norge

Margit och Frans midnattsol
Margit och Frans midnattsol vid Torne träsk

 

Margit och Frans lapporten
Margit och Frans lapporten med Torne träsk
Margit och Frans Gällivare
Gällivare järnvägsstation
Margit vid en lapsk tork ria
Margit vid en lapsk tork ria
Margit vid Abiskojokk
Margit vid Abiskojokk

TYpiskt skämtkort

Helagsstugan
Helagsstugan
Margit och Frans Tännforsen
Margit och Frans Tännforsen

Alltnog så fanns fjällintresset kvar när dom fått barn och dessutom skaffat bil i början på femtiotalet. En bidragande orsak till att vi tillbringade så många somrar på semester i fjällen var att Björn på den tiden hade falsk krupp och att fjälluften helt enkelt var bättre för honom än att semestra exempelvis på Öland något som vi provade ett år och då vi också var förbi och hälsade på Margits halvbror Sven i Småland.

Den första resan med barn gjordes till Kullergården i Överhallen som ligger i Jämtland. Mina första minnen är från Häggsjöbränna i Jämtland – där jag red på häst första gången. Lite mer minnen finns från Höglekardalen inte så långt i från Kullergården.  Kärringsjövallen som båda ligger i Härjedalen. Gemensamt för dessa var en tidig form av turism där man bodde på en bondgård och som hyrde ut stuga alt rum. Mina minnen från Kärringsjövallen där vi bodde i bondens sovrum med blommiga tapeter. Det var inte så mycket fjällvandring på den tiden – dock så gick vi i Lofsdalen en tur långs någon stig. Kanske var det Hovvärken som skulle bestigas. Ett minne var röda toppluvor med tofs på. Tappad flaska med dåtidens myggmedel – jungelolja – som ranns ut i marken samt kommentaren om att – här kommer det inte att  finnas myggor på generationer. Mao var det nog ganska gått om mygg på den tiden. Något som var gemensamt var fiske. I Kärringsjövallen var det grymt mycket Abborre som man kunde meta upp. Minns en regnig dag då vi fick ett stort antal abborrar och försökte lura en gädda att nappa på mask. I Lofsdalen blev det inte så mycket fisk. Dock var pappa iväg på ett nattäventyr och kom hem med en enorm fångst av bäcköring. Naturligtvis fiskades det mesta på den tiden med bambuspön och med mask som bete. I Lofsdalen gjorde vi promenader till en fäbod som hette Rutvallen. Det fanns gott om fäbodar vid den tiden. Som kuriosa kan nämnas att 1973 så var Ingrid och jag med Linda på sportlov i Lofsdalen med Lars och Bodil. Då åkte jag slalom utför fjället Hovärken och turskidor till Rutvallen som dock var en ruin.

Senare blev det Ramundberget på somrarna och Walles på vintrarna och det var nog under denna period som fjällintresset vaknade på allvar. Hos Frans och Margit hade nog intresset börja spira för att ha ett sommarställe även om fjällen kanske inte låg allra först på listan.

Även om fjällintresset fanns så kom vi trots allt tillbringa sommaren 1955 – en av de varmaste som varit på 1900-talet – på Värmdö hos familjen Wixell. Det var väl inte helt problemfritt att hyra hus hos goda vänner och umgås hela sommaren och det var väl efter den sommaren som vi kom att hyra ett torp – Udden – i Sörmland inte långt ifrån Gnesta vid sjön Likstammen. Detblev 4 fantastiska år men det slutade med en konflikt mellan Margit och Frans och godsherren om vilkens boxer som var ute och jagade rådjur på nätterna. Alltnog då arrendet inte skulle förlängas så var det nog mitt förslag om att skaffa något i fjällen.

Övervägande var väl fiskeintresset. Sagt och gjort. Genom någon bekant – minns inte vem – så fick vi tips på en stuga i Grundfors som ligger mellan Kultsjön och Ransaren. I viss mån kanske Frans chef på  Sadolins bidragit då han hade varit i Kultsjödalen 1952 och beskrivet området på vykort – ”men fisk finns det så det är rent hemskt”.

Vykort från Frans chef på Sadolins från Klimpfjäll  1952
Vykort från Frans chef på Sadolins från Klimpfjäll 1952

Stugan var ganska förfallen med kök och ett rum vill jag minnas. En murad spis. Mössen kutade runt till Margits stora förtvivlan samt boxrarnas stora intresse. Huset hade strandtomt vid Gikasjön och det fanns en båt som vi kunde låna och ro med – första bekantskapen med båtfiske efter röding. Vi fick inga större fångster men området med alla fjäll var spännande.

Vi bodde där ca 10 dagar och gjorde fjällvandringar på Stora Gemmon och Mur fjället. På Stora Gemmon kom en renkalv springande fram till mig och hoppade upp på mina axlar med sina framklövar varpå Aston vår yngsta hund fick fnatt och börja jaga renar. Detta blev senare något som orsakade problem även i Kittelfjäll då det var gott om ren på den tiden.

Andra fjällutflykter var på murfjället från vars topp man kunde beskåda Borkafjället, Marsfjället mm. Grundfors var ingen stor by. Ett par bönder och ingen affär eller liknande. Man kunde köpa mjölk. Typiskt nog så var man i den lilla byn osams med varandra.

Vi gjorde  många utflykter med bilen i Kultsjödalen för att titta på en del hus som var till salu. Jag minns ett speciellt i närheten av Klimpfjäll som var jättemysigt inrett – bl.a. med ett stort antal skyltar från SJ som – hoppa ej av i farten, hur man gjorde på toan på tåget mm.

Läget var väl alltför öppet med mycket ängsmark för att falla alla på läppen så det blev inget napp på den resan.

Lite bilder från Kultsjön

Lappland gav mersmak och en annons sattes om att köpa en stuga. 3 svar kom förutom Kittelfjäll var det även en stuga i Frostviken. 1961 på påsken var det dags att åka till Kittelfjäll och kolla tomt + område. Vi bodde i Östens stuga fast i andra delen dvs den som vetter mot hotellet. Dragit och kallt. Vi åt frukost – lunch – middag på hotellet. Jag fick följa med på några skidturer bl.a. runt Daunatjåkko. Stugan som skulle säljas var ett timmerskal med plåttak längst ner på tomten mot vägen och det som såldes var förutom timmerstomme en tomt vars gränser var vägen nedan samt mot ängen och övre tomtgräns i princip 1 meter från storstugans norra del.

Efter påsken så var vi inom familjen överens om att vi ville köpa och bygga en stuga i Kittelfjäll och så kan man säga att äntligen hade vi slagit rot i sökande efter något ställe att åka till och vara i.

 Läs mer om köpet, bygget och de första åren.

Läs också om Kittelfjäll före 1961

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *