… bygget av nya huset samt lite omgivningar

Köpet bestod av ca 1800 kvm tomt och ett timmerhus som var uppsatt på tomten nere vid vägen. Säljare var Malin och Thycho Eliasson som behövde pengar för att bygga hus i Vilhelmina. Pappa var duktig på att pruta och fick ned priset en tusenlapp och hus + befintlig tomt kom att kosta 6800 kr.

Tomtgränsen gick från vägen längs ängen upp till där huset står idag. Gränsen gick precis vid husgrunden och bort mot pumphuset och sedan tillbaka till vägen.

Underlag för ursprungliga byggnadslovshandlingarna på den ursprungliga tomten. Notera att ett garage finns inritat vid vägen
Underlag för ursprungliga byggnadslovshandlingarna på den ursprungliga tomten. Notera att ett garage finns inritat vid vägen

Några grannar fanns inte då Eskil och Sten-Åke byggde senare. Dessutom fanns inte någon bilväg upp till huset.

Med köpet av huset så ingick också lov att få köpa mer mark från Harald och Hanna Ekenbro – Malins, Stigs, Ivars, Sibyllas och Sten-Åkes föräldrar samt av grannfastigheten som då ägdes av Hubert Hörnegård.

Marken som köptes var både en breddning men också en  förlängning av tomten och kom sedermera bilda största delen av Björn och Monikas tomt.

Dessa köp genomfördes 1963-04-10 och då ingick också Huberts sommarladugård

I samband med köpet – en förutsättning var också att bygglov beviljades – så gjorde man upp om hur bygget skulle gå till.

Arbetsledare skulle vara Edvin Anundsson från Grönfjäll som var bror med Hanna Ekenbro.

Vidare skulle Stig och Ivar arbeta. Så småningom kom också Sten-Åke att ingå i arbetslaget.

Initialt skulle befintligt hus monteras ner och flyttas till den plats där det står idag.

Huset var timrat och drevat med mossa, plåttak och skorsten samt gamla fönster. Det fanns inget golv och några timrade mellanväggar.

Där huset skulle stå behövde det grävas ut mot ängen för att det skulle få plats. Detta skedde för hand.

Den 23 juni så var alla handlingar klarar och bygget kunde starta.

Vi behövde ett boende också och vi fick hyra en stuga mittemot pingstvännernas hus och som låg en bit uppe i backen. I närheten låg Fågelstams hus som dessutom var telefonstation.

Straxt före midsommar så flyttade vi in i och vårt tillfälliga boende.

Huset som vi bodde i under bygget
Här bodde vi under byggtiden. Bilden är tagen 2010. Huset var i bättre skick 1962. Mamma väckte oss alltid tidigt.

Rivning av huset kunde påbörjas samt grävning av grund, gjutning av densamma.

Varje dag gick vi kl 8 till huset och arbetade, tillbaka och åter för lunch och hem på kvällen. Ibland blev det någon tur efter middagen också om det inte skulle fiskas. Pappa skulle komma till semestern.

På midsommarafton var mamma, Björn och jag på hotellet där det var mat, musik och dans. På midsommardagen var vi uppe på Kittelfjället på väg mot toppen då jag såg Ivar och Katinkas bil köra upp till vårt boende. Vi hade pratat om att åka båt och fiska dagen innan. Jag sprang nerför fjället i rekordfart och fick tag i dom och så kom den första upplevelsen med utterfiske till. Vi fiskade i Bergsjön vid Saxenbäcken och fick flera fina harrar. Jag lyckades naturligtvis trassla till Uttern hela tiden. Det blev en flygande start på fisket.

Alltnog efter midsommar startade rivningen av huset.

Björn och jag men även mamma deltog. Vi hade som uppgift att rensa alla tegelstenar från den nedrivna skorstenen från murbruk så att dessa kunde återanvändes när huset sattes upp på nytt.

Det var ett träligt arbete som vi ändå klarade av med viss entusiasm. Totalt var det mellan 1200 – 1400 stenar som på 6 sidor rensades från murbruk med en liten yxa.

1961 Takläggning
Utsikt från taket
1961 Edvin Anundsson och Ivar Ekenbro
Edvin Anundsson och Ivar tar en paus och funderar över bygget
1961 Björn och Ivar murar skorsten
Björn och Ivar i murartagen på skorstenen

 

Alla stenarna bars upp. Timret togs ner och drogs upp med traktor. Sand för att gjuta grund fanns i kullen mot ängen i övrigt bars allt upp.

En annan uppgift var också att räta ut all gammal spik som var krokig och som kunde användas på nytt.

Sakta reste sig huset och stockarna sattes på plats. Dom drevades med isolering i stället för mossa som gjorts tidigare och invändigt lades det på 10 cm isolering extra. Något sådant välisolerat hus hade man inte sett tidigare i byn.

Verktyg för byggande var i huvudsak hammare, såg, yxa och kniv. Några elektriska verktyg fanns ju inte. Edvin, Stig och Ivar var fantastiska på att tälja till olika detaljer med yxa och kniv. Bl.a. så är panelen i stora rummet till skuren med kniv. Yxa och kniv vässades ständigt.

Det är svårt så här i efterhand att komma ihåg allt i rätt ordning men jag tror att någon gång i augusti började huset bli klart. Vi fick första besöket från familjen Berglund från Örby som tillbringade sina somrar vid Indalsälven i Indal. Vi hade besökt dem 1956 för övrigt.

Det blev efterhand många besökare. Under de första åren så fick vi besök av  83 stycken. Stackars Margit lagade mat. Jag blev specialist på att guida gäster upp på kittelfjällstoppen. Som mest 16 gånger på en sommar.Besökare i Kittelfjäll

Huset var inte riktigt klart i början så man fick stundtals sova på golvet i köket och ibland tälta.

Bygget hade en paus i höskörden just då så det gick att tränga ihop sig i bygget.

1961 Margit diskar i nybyggda köket
Margit diskar i nybyggda köket

 

En modernitet som mamma, Björn och jag bestämde när pappa var borta var att dra in rinnande vatten. Sommarvatten – vilken lyx. Pappa blev lite förskräckt över detta. Han såg ju att kostnaderna drog iväg men fick acceptera faktum. Senare har ju vatten frågan varit en evig följetong.

Pappa som arbetade i färgbranschen kom upp med färger, oljor, fernissa mm och blandade ihop den bruna fönsterfärgen, målade och stod i.

Golv som skulle lackas ja allt skulle fixas. Planen var ju att fira jul och nyår i nya huset till kommande vinter.

Huset nybyggt 1961
Stora huset nybyggt hösten 1961. Lägg märke till stängslet mot ängen som var för att korna inte skull ta sig in på ängen där höet växte.

På något sätt blev allt klart. Jag tror att pappa åkte upp med några kompisar på hösten och fixade den sista finishen för till jul var allt klart inklusive det mesta i möbelväg.

Till och med altanen var klar, spisen murad mm. Senare har jag bl.a. träffat sonen till den som murade spisen i samband med Kittelfjällsboken lanserades.

Huset ser i stort sett ut idag som då på bottenvåningen. Skillnaden är ju utbyggnaden med toa och hall och att det fanns en dörr till från stora rummet som gick till en hall där trappan är idag. 2 garderober samt ett lite rum med handfat och så småningom en äcklig kemtoa. Dörren ut till altanen var fin entré och i köket kom man rakt in i utifrån.

Så här såg det ut från början inomhus

Lite bilder utanför huset

Första bastun och förrådet
Gaveln som vätte mot dagens parkering. Ingången till bastun mot gaveln. Ett litet omklädningsrum med begränsade tvättmöjligheter – balja.

Ett uthus byggdes också som var ungefär lika stort som förrådet idag bortsett från skoterförrådet.

På gaveln mot ängen var ett utedass och vedbod samt utrymme för verktyg samt en vedeldad bastu utan rinnande vatten. När det var 30 grader kallt fick man stålsätta sig för att gå på toa och bastubad genomfördes nästan alltid med att rulla sig i snön. 

 

Första vintern i nya huset var ju en speciell händelse. Vi åkte tåg dit. Tåget från Stockholm gick till Östersund där det byttes till rälsbuss och sedan blev det landsvägsbuss från Vilhelmina till Kittelfjäll.

Rälsbussen Inlandsbanan
Rälsbuss på 60-talet. Det fanns ingen servering ombord utan man fick beställa i början på resan och sedan hämta upp kaffet och smörgåsar vid en senare station.

Vi satt sittvagn hela natten i en kupé för 8 personer. Två hundar på golvet, julklappar, mat, vinterkläder. Allt skulle av och på vid ombyten i Östersund och Vilhelmina. Resan tog väl närmare 20 timmar – inte mycket kortare idag med tåg osv. Sista resan med buss tog 5 – 6 timmar. Dålig väg, många stopp för avlastning av gods. Fikastopp för chauffören och det sista stoppet i Dikanäs på en timme. PUH!!!! När vi kom fram med allt i iklädda våra jackor, skidbyxor och pjäxor var det att pulsa upp från vägen upp för backen. Skotta sig in och tända spisarna för att få upp värmen. Vi hade 2 st element. Ett i lilla rummet och ett i stora.

Det gick förhållandes snabbt att få upp värmen. Huset var då tätt och varmt. Föga anade vi att huset hade ett byggfel redan från början genom att grunden var för låg. Jag tror att det berodde på att man inte ville att huset skulle ligga för högt upp. Längst ner vid vägen blev det sedan en fin gärdsgård.

Gärdsgård nere vid stora vägen

Ett problem var att få en julgran – ja egentligen 2. En inne och en utomhus. Granarna var då inte speciellt snygga – Lite blekt gröna och svagt brunaktiga – uppväxta under kärva förhållanden. Till slut hittade vi 2 st nedanför vägen.

Märkligt nog fanns allt på plats, julgransbelysning, TV, porslin, linne mm Egentligen fattar jag inte hur det gått till men jag antar att mamma och pappa skickat upp det mesta via någon fraktfirma. TV:n kan vara köpt i Dikanäs som då hade en TV-affär.

Några större utflykter på skidor blev det inte. Mest åkte Björn och jag i en backe som vi trampade upp längs en smal rågång och som slutade med en skarp sväng för att undvika åka in i en gran som stod i vägen. I princip ett litet störtlopp utan möjlighet att svänga.

Det fanns inga skotrar och heller inga leder som var rösade. Utförsåkningen hade inte startat.

Ville man åka någonstans på skidor så var det att spåra – uppför som utför.

På hotellet hade man vinterutbildning för färdledare och jag lyckades komma med. Hotellet drevs av en legendar inom Svenska Turistföreningen som hette Sten Brander. Han höll i kursen tillsammans med andra berömda namn inom vinterturism i Sverige.

Några bilder från omgivningarna.

1963 hände mycket. Frans och Margit köpte till marken som b.a. Lillstugan ligger på samt byggde en stuga vid Saksensjön.

Under 1960-talet så umgicks vi mycket med Östen och Aina.

Fortsätt och läsa om 1970-talet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *