Skolsystemet runt 1900 och Katarina folkskola

hejsan

Bilden ovan är tagen vid skolavslutningen 1923 i Katarina folkskola då Frans Ewald slutade skolan. Frans står i övre raden som nummer 4 från vänster.

Bilden togs i aulan som senare kom att kallas Garbosalen efter Greta Garbo. Tyvärr är den numera borta.

Stockholms industrialisering i slutet av 1800-talet gjorde också att befolkningen började öka explosionsartat. Alla förfäder till mig har ju från början kommit från andra områden än Stockholm vid den tidpunkten.

Samtidigt blev folkskolan 7-årig och antal barn per lärare sänktes från cirka 50 på 1860-talet till under 40 vid sekelskiftet. 10% av innevånarna i Stockholm var i skolpliktsåldern 7- 14 år.

Det säger sig självt att allt detta krävde för tiden enorma investeringar i nya skolbyggnader och det snabbt. Katarina församling som var tättbefolkad och tidigt industrialiserad, höll på att förväxa sig.

Sedan 1867 hade en gammal textilfabrik från 1600-talet vid Stadsträdgårdsgatan – nuvarande Malmgårdsvägen – fått duga som huvudskola – en kall och osund byggnad med alltför stora rum. Textilindustrin hade gamla anor vid Hammarby sjö och

huset kom att kallas ”Malongen” efter fabrikören Johan Christian Madelung. Senare fick húset inrymma gymnastiksalar och extra salar av olika slag.

Arkitekten och Katarinabon  Wilhelm Bergström fick uppdraget att rita den nya skolan. 1888 stod den färdig strax söder om Nytorget intill Malongen.

Katarina skolan byggnad

Katarina skolbadDen präglades av kraftfull nyrenässans med en ljus putsad fasad, en färg som återställdes vid senare renoveringen.

Så småningom tillkom även skolkök och skolbad.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *